ENERGISÄKERHET
Elen kommer tillbaka, men vad förlorade ni?
Ett timslångt elavbrott kostar svensk elintensiv industri 968 000 kronor i snitt. Det är fjorton gånger mer än vad traditionella mått visar. Vi bygger energisystem som sänker elkostnaden varje dag i normaldrift, och bygger in ö-drift där verksamheten kräver det, så att prioriterad last bärs vidare när nätet faller och lönsamheten håller.
Leveranssäkerhet
Läget i det svenska elnätet
Ett genomsnitt säger lite. Redan en timmes avbrott kostar mer än de flesta räknar med, och de riktigt långa avbrotten blir fler. Antalet utan el i mer än ett dygn ökade med 69 procent på ett år.
- 63 min
- genomsnittlig avbrottstid per kund och år
- 6 456
- kunder hade avbrott längre än ett dygn under 2024 — upp från 3 824 året innan
- 968 000 kr
- snittkostnad per timmes avbrott för elintensiv industri
- 11 500
- kunder hos ett enda nätbolag stod utan el i mer än 24 timmar efter stormen i december 2025
Källor: Energimarknadsinspektionen, Leveranssäkerhet i Sveriges elnät 2024 (Ei R2025:17) · Tillväxtanalys, 2024 · Ellevio
Avbrottskostnaden
De flesta räknar på fel siffra
Tillväxtanalys frågade 359 av Sveriges tusen största elförbrukande industrianläggningar vad ett strömavbrott faktiskt kostar dem. Svaret blev 968 000 kronor per timme. Traditionella mått indikerade 68 000.
Skillnaden ligger i det som inte syns i elräkningen:
- Omstarten. En process som stannar okontrollerat startar inte igen på en knapptryckning. Kalibrering, uppvärmning och kassation av det som var i flödet.
- Materialet. Kylkedjor, växande kulturer, härdande material, pågående satser.
- Åtagandena. Leveransviten, SLA-nivåer, produktionsfönster som inte går att flytta.
- Personalen. Betald tid utan produktion, och övertid för att ta igen.
- Utredningen efteråt. Timmar lägg hos personer som har andra viktiga uppgifter.
- Nästa upphandling. Kundens garanti. Kunden som undrar hur ni hanterade det och om de kan lita på att ni levererar i tid.
BÅDE SKYDD & INTÄKT.
Ett skydd som står stilla är en kostnad. Ett som arbetar är en investering.
Ett dieselaggregat gör ett jobb: det startar när nätet faller. Resten av årets 8 759 timmar står det still.
Ett energisystem med lokal produktion, batterilagring och styrning gör samma jobb vid avbrottet och arbetar däremellan. Det kapar effekttoppar, flyttar förbrukning till billigare timmar och producerar egen el på plats. Samma investering, två lönsamheter.
Ö-drift
Vad som händer när nätet faller
- 01
Anläggningen känner av bortfallet. Styrningen registrerar att nätet är borta och kopplar om till den förberedda driftsformen. Vad som prioriteras är bestämt i förväg, inte i stunden.
- 02
Batteriet tar prioriterad last. Kyla, larm, serverrum, styrsystem, passage, belysning i utrymningsvägar. Alltså det som är definierat som kritiskt i projekteringen. Icke-kritiska laster kopplas bort så att kapaciteten räcker längre.
- 03
Solcellerna fyller på när det är ljust. Vid dagsljus laddar produktionen batteriet under pågående avbrott. Det är skillnaden mellan ett vanligt skydd och ett som håller i timmar. Under vintertid kan solen ersättas av lokal vindproduktion. Vi tar fram rätt lösning, för er anläggning, innan ni beställer.
- 04
EcoHub loggar förloppet. Vad som hände, när, vilken last som bars och hur länge. Underlag till er kontinuitetsplan och till nästa dimensionering.
Metod
Så projekterar vi in ö-drift
Ö-drift är inte en modul som skruvas fast. Omfattningen, vilken last som ska bäras och hur länge, bestäms tillsammans med er, och dimensioneras mot uppmätt förbrukning.
- 01
Lastinventering mäts. De uppskattas inte. Vi går igenom vilka funktioner som måste fortsätta fungera och hur länge. Underlaget är uppmätt förbrukning. Resultatet är en prioriterad lastlista med effekt i kW och krav på uthållighet i timmar.
- 02
Dimensionering mot årstid. Batterikapaciteten räknas mot den prioriterade lasten i två scenarier: med solbidrag och utan. Ett avbrott i december är inte ett avbrott i juni. Ni får båda talen innan ni beställer, inte bara det gynnsammaste av dem.
- 03
Elkonstruktion. Hybridväxelriktare, frånskiljare mot nätet, eget jordtag och en separat backupfördelning där den prioriterade lasten sitter på egen krets. Föranmälan till nätägaren ingår.
- 04
Provning med verkligt nätbortfall. Vid driftsättning kopplar vi bort nätet under last och mäter vad som faktiskt händer: omkopplingstid, buren effekt och uthållighet. Ni får veta vad anläggningen klarar innan ni tar över den, inte vad den borde klara enligt databladet.
- 05
Löpande kontroller genom att anläggningen används. Batteriet arbetar varje dygn med effekttoppskapning och prisstyrning. Det är i drift och övervakat, inte bara i beredskap och oprovat. EcoHub loggar tillgänglighet, laddnivå och varje omkoppling, och larmar vid avvikelse.
Regelverk
Vad kraven faktiskt säger
Tre regelverk flyttar energisäkerhet från driftfråga till styrelsefråga.
Cybersäkerhetslagen (2025:1506)
trädde i kraft 15 januari 2026 och omfattar arton sektorer. Kontinuitets- och krishantering är ett av de krav den ställer.
CER-direktivet
införs genom en ny lag om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare (prop. 2025/26:303), föreslagen att träda i kraft 1 januari 2027. Elva sektorer (energi, transport, bank, finansmarknadsinfrastruktur, hälso- och sjukvård, dricksvatten, avloppsvatten, digital infrastruktur, offentlig förvaltning, rymd och livsmedel). Vilka verksamheter som omfattas avgörs av om de levererar en samhällsviktig tjänst, inte av storlek. Kravet är att kunna förebygga, stå emot och begränsa konsekvenserna av störningar och att rapportera incidenter.
Skärpta krav på kommuners och regioners beredskap
föreslås träda i kraft 1 januari 2027. Kommuner ska bland annat ha tillgång till särskilda samlingsplatser för sina invånare och kunna informera allmänheten även utan internet. 5,4 miljarder kronor är avsatta för 2026–2029.
Vad det betyder i praktiken: inget av regelverken föreskriver en viss teknisk lösning. De kräver att ni kan visa att kritisk verksamhet kan upprätthållas, och att det finns ett underlag bakom. En anläggning som loggar varje avbrott, varje omkoppling och varje buren last producerar det underlaget löpande, i stället för att det ska tas fram i efterhand.
Resultat i drift
Uppmätt, inte uppskattat
Vi har hjälpt verksamheter att säkra sin drift vid störningar, avbrott och prissvängningar i elnätet. Nedan kan ni se några av dem.
Kontorslokal, Malmö
300 kW / 300 kWh batterilagring, ingen egen produktion. Säkrad drift vid strömavbrott och kapade effekttoppar.
Kommersiell fastighet, helår 2025
49,3 procents lägre elkostnad trots 35 procent högre förbrukning. 0,52 kr/kWh mot 1,40 kr året innan. 97,8 procents självförsörjning under sommarmånaderna. 171 815 kronor i värdeökning.
Storskaligt lantbruk
400 kW / 400 kWh batterilagring med lastprioritering.
Vanliga frågor
Frågor om energisäkerhet
Fungerar solceller vid strömavbrott?
Nej, inte i ett standardsystem. Växelriktaren kopplar automatiskt bort anläggningen när nätet försvinner, för att skydda personal som arbetar på nätet. För att solceller och batteri ska kunna försörja fastigheten vid avbrott krävs ö-drift. Alltså hybridväxelriktare, frånskiljare, eget jordtag och en separat backupfördelning. Det projekteras in vid dimensioneringen.
Hur länge räcker ett batteri vid strömavbrott?
Kapaciteten delad med den prioriterade lastens effekt. Ett batteri på 300 kWh som bär 50 kW räcker i teorin sex timmar, räkna med något kortare efter omvandlingsförluster och den reserv som lämnas kvar i batteriet. Eventuell solproduktion under dagen förlänger tiden. Dimensioneringen börjar därför i lastprofilen, inte i batteristorleken.
Vad kostar ett strömavbrott för ett företag?
När Tillväxtanalys frågade 359 av Sveriges största industrianläggningar. Snittet blev 968 000 kronor per timme, vilket kan ställas mot de 68 000 kronor som görs enligt traditionella mått. Skillnaden ligger i omstartstid, kasserat material, leveransviten, personal utan produktion och utredningsarbete efteråt.
Ska man välja reservkraft eller batterilagring?
Batteri om avbrottet ska överbryggas i timmar och anläggningen ska vara lönsam och driva intäkter resten av året. Ett dieselaggregat om verksamheten måste klara flera dygn utan nät. Kombinationen om båda gäller. Batteriet tar över på millisekunder, aggregatet tar vid om avbrottet drar ut. Utgå alltid från hur länge ni måste klara er, inte från tekniken.
Hur vet man att ö-driften fungerar?
Genom att den provas, och genom att den används. Vid driftsättning kopplas nätet bort under verklig last, och omkopplingstid, buren effekt och uthållighet mäts upp i den färdiga anläggningen. Därefter är ett batteri som kapar effekttoppar varje dygn i drift och övervakat, till skillnad från ett aggregat som provkörs kvartalsvis.
Kräver NIS2 eller CER-direktivet reservkraft?
Nej. Cybersäkerhetslagen (2025:1506), i kraft sedan 15 januari 2026, och den föreslagna lagen om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare kräver att verksamheten kan upprätthålla kritiska tjänster vid störning och visa hur. Ingen av dem föreskriver en teknisk lösning. Reservkraft eller energilager är ett sätt att uppfylla kravet, inte kravet i sig.
Kan man lägga till ö-drift på en befintlig solcellsanläggning?
Ibland. Det avgörande är om den befintliga växelriktaren kan bilda ett eget nät. Kan den inte det behöver den bytas, och tillägget blir en ombyggnad snarare än en komplettering. Därför är det billigare att projektera in ö-drift från början, även när backup inte är huvudskälet till investeringen.
Kan ett energilager användas som reservkraft för en trygghetspunkt?
Ja, om anläggningen projekteras för ö-drift och dimensioneras efter de funktioner som ska försörjas så som värme, belysning, kommunikation, laddning och eventuell tillagning. Fördelen mot dieselaggregat är att inget bränsle behöver förvaras på plats, och att anläggningen arbetar ekonomiskt resten av året. Uthålligheten är kortare och måste dimensioneras medvetet.
En driftsäkerhetsgenomgång är kostnadsfri och tar ungefär 30 minuter. Vi går igenom er lastprofil, identifierar vad som måste fortsätta fungera och hur länge, och räknar på vad ett avbrott faktiskt kostar er. Ni får ett beslutsfärdigt underlag oavsett om det blir ett projekt eller inte.
Ring i stället: +46 73 532 15 75
Nästa steg