Kraftlyftet: så fungerar stödet för batterilager
William Kalläne · Marknadschef · Uppdaterad · 6 min läsning
Kraftlyftet är Energimyndighetens investeringsstöd för att stärka leveranssäkerheten i elsystemet. Ett batterilager kan få upp till 30 procent i stöd om det är direkt anslutet till förnybar produktion och får minst 75 procent av sin energi därifrån. Första utlysningen fick 410 ansökningar på drygt 13 miljarder kronor, mot en budget på 4,2 miljarder.
Kraftlyftet är det största statliga stödet för batterilager i Sverige just nu, och den första utlysningen blev kraftigt översökt. Den här guiden går igenom vad som kan få stöd, vad 75-procentsvillkoret kräver av anslutningen och vad som händer mellan ansökan och drift. Den är skriven av EcoTech Solutions, ett svenskt B2B-bolag som bygger batterilager integrerade med befintlig produktion.
Vad är Kraftlyftet?
Kraftlyftet är ett investeringsstöd enligt förordningen (2025:1487) om statligt stöd för att förbättra leveranssäkerheten i elsystemet. Förordningen trädde i kraft den 13 januari 2026, och Energimyndigheten prövar ansökningarna. Den första utlysningen hade en budget på 4,21 miljarder kronor, och projekten ska vara genomförda senast den 31 december 2031.
Stödet ges enligt EU:s allmänna gruppundantagsförordning (GBER). Det förklarar flera av villkoren, bland annat 75-procentsregeln.
Vad kan få stöd?
Förordningen räknar upp vilka åtgärder som är stödberättigade. Bland dem finns:
- Lagring av el, om lagret är direkt anslutet till en anläggning som producerar förnybar el
- Uppgraderad produktionsförmåga i småskalig vattenkraft, upp till 10 000 kW
- Kraftvärme och gasturbiner på förnybart bränsle
- Värmelager i fjärrvärmesystem
"Direkt ansluten" betyder enligt Energimyndighetens vägledning att lagret och produktionen ligger inom samma icke koncessionspliktiga nät (IKN), alltså bakom samma anslutningspunkt mot elnätet.
Vad innebär 75-procentsvillkoret?
Ett batterilager måste få minst 75 procent av sin energi från den förnybara anläggning det är anslutet till. Villkoret gäller årligen, och vägledningen säger att anslutningen måste utformas så att kravet går att uppfylla. Vid uppföljning ska ägaren kunna styrka det med underlag.
Det låter som en formalitet. I praktiken avgör det hela tekniska upplägget:
- Mätningen måste kunna skilja energi från den egna generatorn från energi köpt från nätet.
- Styrningen måste begränsa hur mycket lagret laddar från nätet, och visa det över hela året.
- Anslutningen måste dimensioneras så att lagret både kan ladda från produktionen och leverera ut på nätet.
Det sista är där många kalkyler faller. Går turbinen för fullt mot en anslutning som är lika stor som turbinen, kan lagret ladda men inte leverera. Då finns ingen effekt kvar att sälja.
Hur mycket stöd kan man få?
| Åtgärd | Högsta stödandel |
|---|---|
| Lagring av el | 30 % |
| Småskalig vattenkraft, kraftvärme och gasturbiner | 45 % |
| Tillägg för små företag | +20 procentenheter |
| Tillägg för medelstora företag | +10 procentenheter |
Stödet får aldrig vara större än vad som behövs för att projektet ska gå jämnt upp, och taket är 30 miljoner euro per företag och projekt. Blir investeringen billigare än budgeterat betalas skillnaden tillbaka. Blir den dyrare ges inget extra stöd.
Utbetalningen sker stegvis: högst 20 procent i förskott, högst 30 procent under byggtiden och resten årligen i upp till sju år efter att projektet är klart.
Hur bedöms ansökningarna?
Stödet går först till de projekt som ger störst nytta för elsystemet på kort sikt. Energimyndigheten väger bland annat in ökad produktionskapacitet i elområde 3 och 4, stärkt förmåga och minskad sårbarhet, till exempel genom stödtjänster, hur realistisk tidplanen är och den ekonomiska förmågan.
Vägledningen konstaterar att lagring inte ökar produktionskapaciteten. För ett batterilager blir därför stödtjänsterna det starkaste argumentet: att lagret kan hjälpa till att hålla frekvensen och effektbalansen i nätet.
Varför passar vattenkraft och batteri ihop?
Ett vattenkraftverk och ett batterilager bakom samma anslutningspunkt är värda mer tillsammans än var för sig. Generatorn ger tröghet, en roterande massa som bromsar snabba frekvensförändringar. Batteriet ger effekt inom bråkdelar av en sekund. Tillsammans täcker de stödtjänsterna från de snabbaste (FFR) via FCR-D till mFRR.
Den kombinationen får elsystemet allt mindre av, när roterande produktion ersätts av sol och vind som ansluts via växelriktare.
Vad händer mellan ansökan och drift?
Första utlysningen fick 410 ansökningar på drygt 13 miljarder kronor. Ungefär 60 procent gällde lagring av el eller värme. Energimyndigheten har sagt att de hoppas kunna börja fatta beslut under senhösten 2026.
De projekt som redan har integratören på plats när beskedet kommer är de som kommer i drift först. Efter beslutet återstår nämligen:
- Upphandling och bindande beställning av batterier, växelriktare och ställverk
- Nätavtal och eventuella nätåtgärder hos nätbolaget
- Installation och driftsättning
- Integration med kraftverkets styrsystem (PPC och SCADA) och effektstyrning i anslutningspunkten
- Prekvalificering hos Svenska kraftnät för de stödtjänster lagret ska leverera
Mycket av det kan förberedas innan beslutet, utan att projektet räknas som påbörjat: offerter, förstudier, enlinjeschema och föranmälan till nätbolaget.
Så har vi tagit en ägare genom processen
Vi har tagit en ägare av ett småskaligt vattenkraftverk hela vägen genom ansökan, med ett batterilager på 3 MWh och 1,5 MW direkt anslutet till kraftverket. Vi tog fram hela underlaget: förstudie och lönsamhetskalkyl, energianalysen mot nätbolaget, dimensioneringen av anslutningen, IKN-lösningen mellan generator och batteri och beräkningen som visar att 75-procentsvillkoret uppfylls. Ägaren bidrog med anläggningsdata och avtal.
Samma upplägg gäller efter beskedet. Vi levererar lagret, integrationen med kraftverkets styrning och prekvalificeringen för stödtjänster, så att ägaren har en leverantör genom hela kedjan.
Vi räknar timme för timme på kraftverkets egna data, en intäkt i taget, med och utan stöd. Bär kalkylen inte säger vi det, och då har ägaren ett underlag som visar varför. Mer om hur ett lager räknas hem finns i När lönar sig batterilager för företag?
Hur stor är anslutningen vid ert kraftverk i förhållande till turbinen, och vem har räknat på om lagret får plats?
Källor
- Riksdagen: Förordning (2025:1487) om statligt stöd för att förbättra leveranssäkerheten i elsystemet
- Regeringen: Reglerna för Kraftlyftets investeringsstöd på plats, december 2025
- Regeringen: Kraftlyftet förstärks med ytterligare medel, september 2025
- Energimyndigheten: Kraftlyftet
- Energimyndigheten: Utlysningstext, Kraftlyftet – produktion och lagring
- Energimyndigheten: Vägledning ansökan, Kraftlyftet – produktion och lagring
- Energi.se: Ansökningar för 13 miljarder kronor i Kraftlyftet, augusti 2026
- Energinyheter: Över 400 ansökningar till Kraftlyftet, juli 2026
Vanliga frågor
Kan solceller få stöd i Kraftlyftet?
Nya solcellsparker finns inte bland de åtgärder som förordningen räknar upp. Däremot kan ett batterilager som är direkt anslutet till en solcellsanläggning få stöd, eftersom lagring av el ingår när lagret är kopplat till förnybar produktion inom samma icke koncessionspliktiga nät.
Får man börja bygga innan beslutet om stöd?
Ansökan måste ha kommit in till Energimyndigheten innan åtgärden påbörjas. Projektet räknas som påbörjat vid första bindande beställning av utrustning eller byggstart. Offerter, förstudier och tillståndsansökningar får göras innan. Den som börjar efter ansökan men före beslut gör det på egen risk.
Vad händer om 75-procentsvillkoret inte uppfylls?
Villkoret gäller årligen, och ägaren ska kunna styrka det med underlag vid uppföljning. Uppfylls det inte kan stödet behöva betalas tillbaka. Därför behöver anslutningen, mätningen och styrningen utformas så att det går att visa hur mycket energi som kommer från den egna produktionen.
Hur stort måste batterilagret vara?
Enligt utlysningstexten bör ett lager omfatta minst 1 MW för att ha en chans att beviljas stöd. Någon fast minimigräns i förordningen finns inte, men mindre lager har svårt att konkurrera om nyttan för elsystemet.
När kommer nästa utlysning?
Enligt Energimyndigheten och regeringen tidigast 2027, när budgetramarna är satta. Datum och storlek är inte beslutade. Regeringen har föreslagit anslag på 750 miljoner kronor för 2027 och 1 miljard för 2028.