Energisäkerhet i offentlig sektor: vad de nya kraven innebär
William Kalläne · Marknadschef · Uppdaterad · 5 min läsning
Från 1 januari 2027 föreslås kommuner få krav på särskilda samlingsplatser, och målet är att viktig verksamhet ska klara minst två veckor, främst med egna resurser. Cybersäkerhetslagen gäller redan sedan januari 2026. Inget av regelverken anger hur många timmar reservkraften ska räcka. Det måste varje verksamhet dimensionera själv, utifrån toppeffekt och drifttid.
Kraven på kommuners och regioners beredskap skärps under 2026 och 2027, och flera av dem påverkar elförsörjningen. Den här guiden går igenom vad som redan gäller, vad som är föreslaget och hur reservkraften kan dimensioneras när lagen inte anger några timmar. Den är skriven av EcoTech Solutions, ett svenskt B2B-bolag som projekterar och driftsätter energisystem med solceller, batterilager och styrning, med ö-drift som tillval.
Vilka nya regler gäller kommuner och regioner?
Tre regelverk påverkar kommuners och regioners elförsörjning. Ett gäller redan, och två är föreslagna att träda i kraft den 1 januari 2027. Läget i oktober 2026:
| Regelverk | Status | Betydelse för elförsörjningen |
|---|---|---|
| Cybersäkerhetslagen (2025:1506) | I kraft sedan 15 januari 2026 | Omfattar kommuner och regioner. Kräver skydd av systemens fysiska miljö. |
| Lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap (prop. 2026/27:5) | Föreslås gälla från 1 januari 2027 | Krav på särskilda samlingsplatser. Ersätter LEH. |
| Lag om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare (prop. 2025/26:303) | Föreslås gälla från 1 januari 2027 | Riskbedömning och åtgärder för att stå emot och återhämta sig från incidenter |
Den nya beredskapslagen och CER-lagen är inte beslutade av riksdagen än. Detaljer kan alltså ändras.
Vad är en särskild samlingsplats?
En särskild samlingsplats är en plats dit invånare kan vända sig under en kris eller vid höjd beredskap. Enligt förslaget ska varje kommun ha tillgång till en eller flera sådana platser. I dag kallas de ofta trygghetspunkter, men det ordet används inte i lagförslaget.
Lagtexten räknar inte upp vad platsen måste kunna erbjuda. Utredningen bakom förslaget (SOU 2024:65) föreslog tillgång till dricksvatten, el, värme, information och elektronisk kommunikation. El är alltså en förutsättning för nästan allt annat på platsen.
Hur länge ska reservkraften räcka?
Det finns inget fast antal timmar i lag eller föreskrift. Regeringens mål är att kommuner och regioner på sikt ska kunna bedriva viktig verksamhet i minst två veckor, i första hand med egna resurser. För 2027–2032 är målet att måltider ska kunna serveras i två veckor i skolor, förskolor, vissa boenden och slutenvård.
Myndigheten för civilt försvar (MCF), tidigare MSB, ger konkreta råd i sin checklista för energiförsörjning till trygghetspunkter. Toppeffekten används för att dimensionera reservkraften, och ska platsen vara i drift dygnet runt ska reservkraften dimensioneras för det. Checklistan nämner även batteribackup för mindre men kritiska funktioner.
Hur dimensionerar man reservkraften?
Energibehovet är toppeffekt gånger drifttid. En samlingsplats som behöver 30 kW dygnet runt förbrukar:
| Drifttid | Energibehov |
|---|---|
| 1 dygn | 720 kWh |
| 3 dygn | 2 160 kWh |
| 2 veckor | 10 080 kWh |
Siffrorna visar varför ingen enskild teknik räcker hela vägen. Ett batterilager i rimlig storlek bär de första timmarna eller dygnet. Två veckor kräver bränsle på plats, som dessutom måste lagras, omsättas och kunna fyllas på medan vägarna kanske är stängda.
Var passar batteri och solceller in?
Batterilager och solceller ersätter sällan reservkraftaggregatet i en kommun, men de gör tre saker som aggregatet inte gör:
- De tar över direkt. Ett batteri i ö-drift kopplar om på millisekunder, medan ett aggregat behöver omkring 10–15 sekunder för att starta. Läs mer i Dieselaggregat eller batteri som reservkraft?
- De förlänger bränslet. Solceller och batteri kan bära lasten dagtid, så att aggregatet går färre timmar och bränslet räcker längre.
- De gör nytta resten av året. Ett aggregat står stilla tills det behövs. Ett batterilager sänker effektavgiften och elkostnaden varje månad.
En kommunal byggnad med solceller och batteri, projekterad för ö-drift, kan alltså bära sin egen kritiska last när nätet ligger nere, utan att vänta på att något ska starta. Hur solcellerna beter sig vid avbrott beskriver vi i Fungerar solceller vid strömavbrott?
Hur kan kommunen finansiera åtgärderna?
Regeringen har avsatt omkring 5,4 miljarder kronor för 2026–2029 till kommuners och regioners beredskap. MCF har fördelat drygt 1,5 miljarder kronor till kommunerna, i huvudsak för ledningsplatser och särskilda samlingsplatser.
Energimyndigheten samordnar dessutom arbetet med reservkraft för offentlig sektor och har vägledning för hur processen ska gå till. Kontrollera alltid vad som gäller för det aktuella året innan ni planerar en investering efter ett visst stöd.
Vilken av kommunens samlingsplatser har i dag reservkraft dimensionerad för drift dygnet runt, och vem har räknat på hur länge den räcker?
Källor
- Riksdagen: Cybersäkerhetslag (2025:1506)
- Regeringen: Prop. 2026/27:5 Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig
- Regeringen: Regeringen föreslår skärpta krav på kommuners och regioners beredskap, juli 2026
- Riksdagen: Prop. 2025/26:303 En ny lag för ökad motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare
- Myndigheten för civilt försvar: MSB blir Myndigheten för civilt försvar från den 1/1 2026
- Myndigheten för civilt försvar: Checklista: Stöd i planering av energiförsörjning till trygghetspunkter (MSB2599)
- Myndigheten för civilt försvar: 1,5 miljarder kronor till kommunernas beredskap, mars 2026
- Energimyndigheten: Reservkraft
Vanliga frågor
Är trygghetspunkter ett lagkrav?
Ordet trygghetspunkt finns inte i lagförslaget. Däremot föreslås kommuner från 1 januari 2027 vara skyldiga att ha tillgång till en eller flera särskilda samlingsplatser som kan användas vid kriser och höjd beredskap. Förslaget ligger i proposition 2026/27:5 och är inte beslutat av riksdagen än.
Hur många timmar ska en kommuns reservkraft räcka?
Det finns inget fast antal timmar i lag eller föreskrift. Myndigheten för civilt försvar anger att toppeffekten ska användas för att dimensionera reservkraften, och att den ska dimensioneras för drift dygnet runt om samlingsplatsen ska vara öppen dygnet runt. Regeringens mål är att viktig verksamhet på sikt ska klara minst två veckor.
Omfattas kommuner av cybersäkerhetslagen?
Ja. Cybersäkerhetslagen (2025:1506) gäller sedan 15 januari 2026 och omfattar kommuner, regioner och kommunalförbund. Lagen kräver skydd även av systemens fysiska miljö, men nämner inte elförsörjning eller reservkraft uttryckligen.
Vad heter MSB i dag?
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bytte namn till Myndigheten för civilt försvar (MCF) den 1 januari 2026. Vägledningar och checklistor som tidigare gavs ut av MSB finns nu hos MCF.
Kan ett batterilager ersätta reservkraftaggregatet i en kommun?
För avbrott som varar timmar, ja, om lagret är projekterat för ö-drift. För två veckors uthållighet krävs bränsle på plats eller en annan försörjning som går att fylla på. Batteriet gör mest nytta som första steg: det tar över på millisekunder och sänker elkostnaden resten av året.