Så mäter ni om en energiåtgärd har sparat något
William Kalläne · Marknadschef · Uppdaterad · 5 min läsning
En besparing är det som inte förbrukades, så den kan inte avläsas direkt på en mätare eller en faktura. Den räknas som skillnaden mellan en baslinje, justerad för produktion, väder och priser, och det verkliga utfallet. Den internationella metoden IPMVP beskriver fyra sätt att göra det, och standarderna ISO 50006 och ISO 50015 beskriver hur baslinjen och uppföljningen ska göras.
En energibesparing är det som inte förbrukades. Det går inte att avläsa på en mätare, och inte på en faktura. Ändå är det där de flesta letar. Den här guiden går igenom hur ni mäter vad en energiåtgärd faktiskt gav, och varför fakturan ofta ljuger åt båda hållen. Den är skriven av EcoTech Solutions, ett svenskt B2B-bolag som bygger energisystem med solceller, batterilager och den egna styrningen EcoHub.
Varför räcker det inte att jämföra fakturorna?
För att fakturan påverkas av mer än åtgärden. Elpriset, vädret, produktionsvolymen och nätavgiften ändras mellan åren. Ett företag som har ökat sin förbrukning med en tredjedel kan ha sparat mycket på en åtgärd och ändå få en högre faktura. Ett företag som hade en mild vinter kan få en lägre faktura utan att ha gjort något alls.
Fakturan svarar på frågan "vad betalade vi?". Besparingen svarar på frågan "vad hade vi betalat utan åtgärden?". Det är två olika frågor, och den andra kräver en baslinje.
Vad är en baslinje?
En baslinje är en beskrivning av hur energianvändningen hade sett ut utan åtgärden. Den byggs på data från en period före åtgärden och justeras för det som påverkar förbrukningen men inte beror på åtgärden. Besparingen räknas sedan som skillnaden mellan den justerade baslinjen och det verkliga utfallet.
Det som baslinjen vanligen justeras för:
| Påverkande faktor | Hur den hanteras |
|---|---|
| Produktionsvolym | Energi per producerad enhet, eller en modell där förbrukningen följer volymen |
| Väder | Graddagar för värme och kyla |
| Drifttider | Antal driftdagar, skift eller öppettimmar |
| Priser | Samma pris per kvart eller timme i både baslinje och utfall, när det är kostnaden som ska jämföras |
| Engångshändelser | Ombyggnader, nya maskiner eller nya hyresgäster justeras separat |
Vilka metoder finns?
Det internationella ramverket IPMVP (International Performance Measurement and Verification Protocol) beskriver fyra alternativ. Vilket som passar beror på hur stor åtgärden är och hur den påverkar resten av anläggningen.
| Alternativ | Vad som mäts | Passar när |
|---|---|---|
| A | En nyckelparameter mäts, resten uppskattas | En enkel åtgärd, till exempel belysning där effekten mäts och drifttiden uppskattas |
| B | Alla parametrar för åtgärden mäts med egna mätare | En avgränsad åtgärd, till exempel en kompressor eller ett ventilationsaggregat |
| C | Hela anläggningens mätare | Flera åtgärder som påverkar varandra, eller när besparingen är stor jämfört med hela förbrukningen |
| D | En kalibrerad simulering | När data från tiden före åtgärden saknas |
IPMVP kräver en plan för mätning och verifiering för varje projekt, och den ska vara bestämd innan åtgärden genomförs. Två ISO-standarder beskriver samma sak för företag med energiledningssystem: ISO 50006 för energiprestandaindikatorer och baslinjer, och ISO 50015 för mätning och verifiering.
Vad gäller för en åtgärd som flyttar el i tid?
Ett batterilager och en laststyrning sparar sällan energi i kWh. Ett lager förlorar till och med lite energi i laddning och urladdning. Värdet ligger i lägre effekttoppar och i att elen köps när den är billig. Därför ska de mätas i kronor och kilowatt, inte i kilowattimmar.
Metoden är densamma i princip. Räkna vad samma förbrukning hade kostat utan åtgärden, kvart för kvart, med samma elpriser och samma nätavtal. Jämför med vad den faktiskt kostade. Skillnaden är åtgärdens värde. Jämför sedan med fakturorna som en kontroll av att beräkningen stämmer.
Det är så vi följer upp våra anläggningar i EcoHub Performance Report. Vi räknar varje månad vad elen hade kostat att köpa från nätet utan systemet och jämför med vad fastigheten faktiskt betalade, verifierat mot elfakturorna och anläggningens data.
Vilka fel är vanligast?
Fyra fel återkommer:
- Ingen baslinje innan åtgärden. Utan data från tiden före går besparingen bara att uppskatta, inte mäta.
- Fakturan som facit. Priser och förbrukning ändras mellan åren, och skillnaden tillskrivs åtgärden.
- Ingen justering för produktion eller väder. En ökad volym ser ut som en misslyckad åtgärd, och en mild vinter ser ut som en lyckad.
- Besparingen redovisas utan mätperiod. En procentsats utan period och baslinje går inte att kontrollera.
Det sista är inte bara ett metodfel. Påståenden om besparingar i marknadsföring måste gå att belägga, och en siffra utan baslinje och mätperiod gör det inte.
Hur hänger det ihop med energikartläggningen?
En energikartläggning identifierar åtgärder, och en åtgärdsplan bestämmer vilka som genomförs. Mätningen visar om de gav det som utlovades. Enligt förslaget till ny lag om energikartläggning ska företag dessutom rapportera sin energianvändning varje år, vilket gör en baslinje användbar för mer än en enskild åtgärd. Vad som gäller framåt beskriver vi i Energikartläggning: vilka företag omfattas från 2027?
Hur arbetar EcoTech med uppföljningen?
Vi bestämmer baslinjen innan systemet byggs, och redovisar den tillsammans med alla antaganden. Efter driftsättningen räknar vi månad för månad vad elen hade kostat utan systemet och jämför med utfallet. Fakturorna används som kontroll. Uppföljningen sköts av EcoHub, vår egen mjukvara, som har både mätdatan och prisdatan per kvart.
Hur laststyrning och batterilager påverkar kostnaden beskriver vi i Laststyrning för företag och När lönar sig batterilager för företag?
Vilken av era senaste energiåtgärder kan ni visa vad den sparade, och mot vilken baslinje?
Källor
- Efficiency Valuation Organization: IPMVP, International Performance Measurement and Verification Protocol
- NSW Government: Measurement and Verification Guide, Module 2, augusti 2023
- ISO: ISO 50015:2014, Measurement and verification of energy performance of organizations
- ISO: ISO 50006:2023, Energy management systems – Evaluating energy performance using energy performance indicators and energy baselines
- Regeringen: Lagrådsremiss, Energieffektivitet i företag och i fjärrvärme- och fjärrkylesektorn, 20 augusti 2026
- Naturvårdsverket: Energikartläggningar, planer och energiåtgärder, vägledning, december 2024
Vanliga frågor
Varför kan man inte bara jämföra fakturorna före och efter?
För att fakturan påverkas av mer än åtgärden. Elpriset, vädret, produktionsvolymen och nätavgiften ändras mellan åren. Ett företag som har ökat sin förbrukning kan ha sparat mycket på en åtgärd och ändå få en högre faktura. Fakturan är en kontroll, inte ett mått på besparingen.
Vad är en baslinje?
En baslinje är en beskrivning av hur energianvändningen hade sett ut utan åtgärden, byggd på data från en period före åtgärden. Den justeras för det som påverkar förbrukningen men inte beror på åtgärden, som produktionsvolym och utetemperatur. Besparingen är skillnaden mellan den justerade baslinjen och det verkliga utfallet.
Vad är IPMVP?
IPMVP, International Performance Measurement and Verification Protocol, är ett internationellt ramverk för att mäta och verifiera energibesparingar. Det beskriver fyra alternativ, A till D, från att mäta en nyckelparameter till att använda en kalibrerad simulering, och kräver en plan för mätning och verifiering för varje projekt.
Hur länge ska man mäta före och efter en åtgärd?
Tillräckligt länge för att fånga de variationer som påverkar förbrukningen. För byggnader och verksamheter som påverkas av väder och säsong är ett helt år före och efter det säkraste. För en åtgärd som bara påverkar en last kan en kortare mätning av just den lasten räcka.
Hur mäter man värdet av ett batterilager?
Genom att räkna vad samma förbrukning hade kostat utan lagret, kvart för kvart, med samma priser och samma nätavtal, och jämföra med vad den faktiskt kostade. Fakturorna används som kontroll. Ett batterilager sparar sällan energi i kWh, så värdet syns i kostnaden och i effekttopparna, inte i förbrukningen.